promenaden

blev överförväntansokey. den slutade med att jag kom till steriksplan. och där började det spöregna. så jag hoppade på tuben hem. och när jag kom till rådmansgatan. och gick på perrongen. stod det världens. möjligen universums käraste dejtpar. mitt framför mig. och de kunde inte släppa varandra. de kysstes. och kysstes. och kysstes. fast tubarna kom. och sedan åkte. till slut släppte hon honom. och hoppade på sin tunnelbana och åkte. med destination åkeshov. och han sprang på sin skarpnäcksvagn. och i vagnarna stod de. och gav varandra kärleksfulla. slängkyssar. och mitt i detta. stod jag. med gapande mun. och insåg att man alltså kan vara så där. förälskad. och sen promenerade jag ut från spärren. och upp på sveavägen. in i regnet. och var fullständigt lycklig över vad dejtparet. precis hade fått uppleva. tänk vad livet kan vara fantastiskt. även om man knappt deltar.